Free fallin'
ph: förra hösten när jag fortfarande bodde i Västervik, tagna av mig och Astrid
Jag är rädd för att säga att jag saknar det
Det känns som om det var igår, igår vi gick igenom ett somrigt Västervik. Några dagar efter skolavslutningen, dagen innan flytten. Vi gick i flera timmar och jag grät, jag grät hela tiden. Även om jag inte ville så fanns det inget stop, men ändå fick vi varandra att skratta och le genom tårarna. Det hade kunnat vara vilken vanlig sommarkväll som helst men det var det inte... Ändå kommer jag aldrig glömma den kvällen ♥
-0490-
Ibland saknar jag det trygga så himla mycket, jag saknar att veta exakt vart jag har folk och vilka som alltid kommer finnas där för mig. Jag saknar att slippa tänka när jag går, fötterna vet vart dom ska. Jag saknar att känna igen alla röster runt omkring mig. Ibland saknar jag det så jävla mycket♥
